Nu skall jag berätta om vad som hände när jag tillsammans med en god vän, som jag här kommer att kalla Pelle, besökte Stockholm Pride. Pelle var först och främst hundägare. Det var nämligen på detta viset vi lärt känna varandra. Själv var jag en kristdemokrat med hund och lika pryd som en pingstvän och gift sedan 20 år med en kvinna jag älskar över allt på jorden. Just i år kommer vårt äktenskap att fira 30-årsjubileum.
Pelle var lägre officer i den svenska krigsmakten och dessutom bög, en så kallad machobög. Med det vill jag ha sagt att Pelle inte var någon fjolla som sött viker på handleden och ropar ”Guuud så spääänade” i tid och otid. Pelle var med andra ord en riktig man, vilket han bevisade en sen natt i Eskilstuna när han och en fjolla rastade hunden efter att ha deltagit i ett gaymöte. I en park mötte de tre busar som hade beslutat sig för att piska upp de två bögarna. Fjollan skrek som bara fjollor kan och sprang sin väg. Pelle som var både officer och machobög drog sitt stålkoppel mitt i nyllet på den ena av busarna och hans hund avlutade tumultet med att jaga de två andra på flykten.
Nu till Stockholm Pride Festival det där året, då allt kom på skam. Pelle hade kvällen innan frågat mig och jag ville hänga med honom till Tantolunden eftersom han skulle träffa en polare i något ärende. Dagen därpå, som var en varm och solig dag, tog vi först en promenad med våra hundar för att senare vid 12-tiden gå ombord på tunnelbanan för vidare färd till Zinkensdamm. Efter var sin pilsner på en uteservering vandrade vi upp mot festivalområdet för att träffa Pelles polare.
När vi kom fram till den stora entrén ringde Pelle ett telefonsamtal och informerade sin polare om att han och en kristdemokrat stod utanför med hundarna. Efter några minuter kom två brudar emot oss. Om jag säger att de två brudarna spelade i Cindy Crawfords division så förstår alla och envar att de båda brudarna var vackra som en försommardag i maj. Jag blev helt andäktig och undrade i mitt förvirrade sinne hur i helvete två så snygga brudar kunde vara flator. Stockholms alla riktiga grabbar borde stå i kö för en av dem. De skulle kunna välja och vraka!
När de båda brudarna lämnade oss vände sig en av dem och tittade på mig. Så vickade hon så där sensuellt på stjärten som bara pryda flickor gör och log mot mig. Jag vet att jag inte rodnade men kände mig ändå helt överrumplad och frågade Pelle vad det var för brudar. ”Är dom fotomodeller eller nåt?” Vet ni vad den jävla officeren, machobögen och hundägaren svarade? ”Max, en sak skall du veta. De snyggaste brudarna på den här festivalen är inga brudar, de är grabbar. Bara så du vet!” (?)
Pelle var lägre officer i den svenska krigsmakten och dessutom bög, en så kallad machobög. Med det vill jag ha sagt att Pelle inte var någon fjolla som sött viker på handleden och ropar ”Guuud så spääänade” i tid och otid. Pelle var med andra ord en riktig man, vilket han bevisade en sen natt i Eskilstuna när han och en fjolla rastade hunden efter att ha deltagit i ett gaymöte. I en park mötte de tre busar som hade beslutat sig för att piska upp de två bögarna. Fjollan skrek som bara fjollor kan och sprang sin väg. Pelle som var både officer och machobög drog sitt stålkoppel mitt i nyllet på den ena av busarna och hans hund avlutade tumultet med att jaga de två andra på flykten.
Nu till Stockholm Pride Festival det där året, då allt kom på skam. Pelle hade kvällen innan frågat mig och jag ville hänga med honom till Tantolunden eftersom han skulle träffa en polare i något ärende. Dagen därpå, som var en varm och solig dag, tog vi först en promenad med våra hundar för att senare vid 12-tiden gå ombord på tunnelbanan för vidare färd till Zinkensdamm. Efter var sin pilsner på en uteservering vandrade vi upp mot festivalområdet för att träffa Pelles polare.
När vi kom fram till den stora entrén ringde Pelle ett telefonsamtal och informerade sin polare om att han och en kristdemokrat stod utanför med hundarna. Efter några minuter kom två brudar emot oss. Om jag säger att de två brudarna spelade i Cindy Crawfords division så förstår alla och envar att de båda brudarna var vackra som en försommardag i maj. Jag blev helt andäktig och undrade i mitt förvirrade sinne hur i helvete två så snygga brudar kunde vara flator. Stockholms alla riktiga grabbar borde stå i kö för en av dem. De skulle kunna välja och vraka!
När de båda brudarna lämnade oss vände sig en av dem och tittade på mig. Så vickade hon så där sensuellt på stjärten som bara pryda flickor gör och log mot mig. Jag vet att jag inte rodnade men kände mig ändå helt överrumplad och frågade Pelle vad det var för brudar. ”Är dom fotomodeller eller nåt?” Vet ni vad den jävla officeren, machobögen och hundägaren svarade? ”Max, en sak skall du veta. De snyggaste brudarna på den här festivalen är inga brudar, de är grabbar. Bara så du vet!” (?)
Läs även andra bloggares åsikter om:
brudar, busar, bögar, fjollor, flator, flickor, gay, grabbar, krigsmakten, kristdemokrat, machobögar, pingstvänner, snyggast, stockholm pride
.
2 kommentarer:
April april din dumma sill :-)
Kram från oss alla :-)
*skrattar*
Sånt kan jag leva med :-)
Skicka en kommentar