2009-03-24

Den 15 november 2008 skrev jag i den här bloggen



För någon månad sedan hörde jag Sveriges folkhälsominister uttala sig om varför hennes lilla parti håller tand för tunga när det gäller det tilltagande superiet bland både vuxna människor och framförallt bland yngre tonåringar. Hon förklarade sig med att när supandet blivit som det nu blivit bland folk och fä så sviktar det politiska modet. Fan, jag blir galen på sån feghet. Det är som Oscar Wilde sa på sin tid: Politiker är ett slags människor som bara ser till alltings kostnad och ingentings värde.



Nu har ju den sköna Ella Bohlin inför inträdet i EU-parlamentet inlett kriget mot det svenska snuset som enligt mitt förmenande är en fråga som är besläktad med huruvida hundägare plockar upp efter sin hund. En ren skitfråga med andra ord! När man tittar lite längre bort i den nydanande kristdemokratin hittar man påstående som ”Majoritet av svenskarna vill ha en civilkuragelag” så undra både jag och hela mitt nätverk hur i helvete man skall kunna lagstifta om civilkurage. Jag tar mig för pannan och undrar om kd:s rorgängare har tappat den politiska kompassen eller bara det politiska förståndet? Vart är partiet på väg?



Det här musikbildspelet tillägnar jag alla dessa unga som hamnade i helvetet redan innan de dog och till alla dem som vi svek eller inte eller inte ens orkade tänka på att hjälpa och till alla dem vi lämnade vind för våg i ett värre helvete än det helvete vi ens kan föreställa oss i livet. För alla dessa bröder och systrar som blev döpta men inte konfirmerade har jag gjort den här videon, eftersom alla förtjänar att bli ihågkomna.

Se på min video med en stor ödmjukhet eftersom nästan alla personer i videon sedan länge är döda. Några stycken blev mördade. Andra dog av sjukdom, självmord eller överdos. Man kan med säkerhet säga att alla de som dött, dog en missbruksrelaterad död. Ett litet fåtal blev nästan gamla. De flesta fick aldrig bli vuxna eftersom de slutade leva i unga år.

Läs även andra bloggares åsikter om:
, , , , ,
.

Inga kommentarer:


Sommarens sista servitris
Om kyrkhundar