2008-08-26

En rättvis Stockholmshistoria på två ben





Det här bildspelet vill jag tillägna Vänsterpartiets Maria Hannäs. Den första delen illustreras med sång och musik av Vatikanens kör och den andra delen illustreras med skön musik från filmen Deliverance. Det är enormt tråkigt att Maria och jag inte har kunnat träffas under så många år eftersom vår tidigare relation är en viktig del av Stockholms historia. När jag för 14 dagar sedan besökte Stockholm hade det varit trevligt att åter få stå öga mot öga med Maria och dryfta allt som förevarit sedan jag flyttade närmare hinsides än söderut. Men den dagen den sorgen!

För första gången sedan den 3:e juni 2003 har jag, helt ensam och utan någon BackUp, vandrat på Stockholms gator både dag- och natt. Hade jag haft ännu mer tid skulle jag ha bjudit med Maria på en alkoholfri krogrunda i Stockholm hamnkvarter i glada vänners lag. Senare framåt nattkröken när jag lämnade mina vänner var det många tankar som kom över mig. För så är det, Stockholm är alltid i mina tankar under dagtid och i mina drömmar om natten. Stockholm är alla städers stad och en Mälarens drottning. En dag återgår jag för gott till den vackra staden!

Läs även andra bloggares åsikter om:
, , ,
.

2 kommentarer:

En flykting sa...

Vem vågar vara politiker?

Publicerat: 2006-04-13
Text av: Fredrik Kullberg
Ur Ica-kuriren nr 16/2006



En före detta kd-politiker vittnar om hur hans engagemang för människor på livets skuggsida sånär kostat honom livet:
– Det jag varit med om känns värre än en stroke.

Mannen som berättar hette tidigare Max Hobstig och bodde i Bagarmossen söder om Stockholm. För snart tre år sedan utsattes han för ett mordförsök när någon sköt genom hans ytterdörr med hagelgevär.
Attentatet fick både honom och hustrun att gå under jorden. I dag lever paret på hemlig ort, under nya namn och med skyddade identiteter.

Bakgrunden till beskjutningen var ett försök att medla i en konflikt mellan två grannar, säger den tidigare politikern som pekat ut en våldsbenägen person som misstänkt. Men polisen har lagt ner utredningen.
– Vi har gett upp hela våra liv. Jag har gjort mitt när det gäller politiken och socialt utsatta människor, jag orkar inte längre. Jag känner mig som ett krigsoffer, säger den man som förut var känd som kristdemokraten Max Hobstig från sitt gömställe.

Brev till Maria Hannäs 19-07-2005 sa...

På förekommen anledning!
Brev till Maria Hannäs 19-07-2005
Vänsterpartiets snyggaste stolpskott!