2007-04-06

Jag glömde att kopiera ett raderat inlägg



Det finns stolpskott i alla sammanhang. Men Kristdemokraterna är nog det parti som drabbats mest av människor, som inte kan hålla isär två diametrala uppfattningar om vår tillvaro, nämligen politik och religion. Oftast kan påhopp från de stolliga religionsivrarna tas med en fin klackspark. Men ibland är de så grova att man tappar andan. Under valrörelsen 2006 blev jag oförskämt bemött vid två tillfällen. Vid båda dessa tillfällen var orsaken till påhoppen att jag bar ett medeltida smycke i en kedja runt halsen, som ansågs vara ett uttryck för kristendomsfientlighet och brist på moral.



I morse när jag kollade av min e-post såg jag att det fanns ett anonymt inlägg under inlägget Olle Gustafsson och hans filmade minnen. Den anonyme författaren som utgav sig för att vara både troende och kristdemokrat, citerade halva bibeln med pompösa argument över sin egen förträfflighet och den andra halvan av bibeln för att förklena mig, mitt förstånd och mina avsikter. Nu skall man ju förhålla sig lite kallsinnig när det gäller anonyma inlägg i en blogg, även om man blir både förbannad och ledsen. Det finns ju bara en enda sak att göra, man raderar inlägget och låter livet gå vidare. Men i just det här fallet, känns det lite olustigt. Som jag skrev ovan; det hände två gånger i september 2006 och kan säkert hända igen. Om det är något parti som man borde kunna ställa högre krav på när det gäller ordning och reda, så är det hos Kristdemokraterna. Det är ju själva essensen av vår ism. Som en skön avslutning föreslår jag alla riktiga kristdemokrater att klicka på bilden ovan, som innehåller texten om vi fick bestämma eftersom det kan vara bra att veta hur det förr begav sig i hufvudstaden.

Andra om: , , , , , ,
.

Inga kommentarer:


Sommarens sista servitris
Om kyrkhundar