2006-09-16

Valarbetet avslutat



Nu när allt slit i valrörelsen inför 2006 års val är slut, skall jag göra några avslöjanden som kommer att muntra upp några och göra andra snopna. Jag tänker rangordna några kristdemokrater som betytt mest för mig i mitt politiska värv. Först vill jag nämna Bror Stefensson, som är den mest ödmjuka man jag någonsin mött i livet, en aktningsvärd gammal man med en helt bedövande kunskap och erfarenhet. Å andra sidan är Stefan Attefall min politiska ikon, den vackraste bilden Gud klätt min politiska himmel med. Men viktigast av alla har Alf och Ewa Samuelsson varit. Alf, därför att han gav mig sitt stöd när ingen annan gjorde det. Men framför allt för att Alf och jag alltid haft samma slags humor (trots att han är Djurgårdare) och alltid har skrattat åt samma dumheter och Ewa för att hon tog över en viktig uppgift som jag inte hade förmåga att ro iland, men mest för att hon under så lång tid var mitt bollplank och mitt stöd i både tid och otid. I eftertankens kranka blekhet måste jag nu allra sist nämna Bertil Fredriksson som var min mentor under så många år. Utan Bertil hade jag inte varit någonting. Tack alla, för att ni funnits och alltid kommer att finnas!

Det är alltid spännande att komma till ett nytt sammanhang och träffa nya människor som man inte vet ett enda dugg om. Är man som jag från Stockholm så är det lätt att hamna i märkliga situationer om man flyttar till Småland. Helt klart är att om man nu har Mjölner hängande runt halsen så är man fritt byte för en del stollar som inte drar sig för att antyda rasistiska förtecken eller att man saknar moral. Nu säger väl detta mer om dessa stollar än om mig, vilket bör kunna intygas av följande länk till mitt brev till en jude som överlevde förintelsen.
Bevet till juden Emerich Roth

Oavsett om valrörelsen varit lysande så har alla möten med Smålands Jerusalems kristdemokrater varit så helt enastående roligt att det blir dessa möten som jag mest och bäst kommer att minnas. Från de allra minsta små myrflitiga valarbetare ända upp till kommunalrådet Acko Ankarberg, har dessa möten blivit något att spara i minnets garderob ända tills den dag jag hamnar på Hemmet för Gamla. Sen får vi se :-)

Det är många av Smålands oförlikneliga kristdemokrater jag vill sätta namn på. Men god uppfostran säger mig att jag bör avstå eftersom det alltid finns risk att glömma någon. Dock, ett namn kan jag kosta på mig och vill samtidigt tacka denna makalösa dam för gott jobb trots att feberfrossa slog henne till marken i slutspurten. Ewa Nilsson skall ha en eloge för sitt stora engagemang och sin trogna lojalitet. Jag vet hur hon har haft det som lagledare. Jag vet det bättre än de flesta.

Andra bloggar om: ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Max du engagerade valarbetare! Det är alla ni flitiga och positiva valarbetare som förgyllt min tillvaro dessa intensiva veckor. Passar på att skicka ett TACK till alla via din blog. Nu har vi en spännande kväll och natt framför oss för att se resultatet av allas våra insatser (med eller utan feber)
Ewa Nilsson

Roland Olofsson sa...

Andra stycket om Tors hammare. Sorgligt att folk bara dömer. Ditt budskap borde ha gått fram. Det är stark och bra.