2006-09-12

2 gamla kamrater



Av alla de kristdemokrater jag mött i livet så är det få som lämnat så djupa spår i mitt minne som Folke och Kerstin. Båda så lysande i sitt politiska engagemang men ändå så helt diametralt olika. Som ler och långhalm. Kerstin var Kristdemokraternas lokalavdelning i stadsdelen Skarpnäcks förste ordförande och Folke blev hennes efterträdare.

Folkes ansträngningar för att synliggöra behovet av en bättre och en mer hållbar förvaltning av vår gemensamma miljö är mer än välkänd och Kerstins genuina engagemang för de allra svagaste, de som går på sina knän i tillvaron, är lika väl dokumenterad. Två sanna människor!

Folke var tung akademiker med miljön som sakkunskap. "Kerstin var autodidakt med en rätt så ovanlig levnadshistoria som följer: Kerstin började som en sockerkaksbakande hemsamarit. Sedan skulle hon bli textillärare, men hoppade av efter halva utbildningen för att gå en kontorskurs. Ett par år senare blev hon byråassistent på Stockholms Stadsbyggnadskontor för att några år senare bli självaste direktörens handsekreterare och projektledare. Sen försvann direktören med sin sekreterare och blev chef på Stockholm Information Service i stället. Efter ett par år stack direktörens sekreterare och blev byrådirektör på Kammarkollegiet. Där blev hon några år. Så blev hennes gubbe sjuk och hennes hund helt yr i huvudet. Då rymde hon med hela sin familj till en helt okänd plats på jorden. Så nu är hon väl bara husmor som tar hand om sin man trots att hennes gubbe borde blivit relativt kurant och hunden blivit helt klar i huvudet efter allt ståhej på slutet."

Andra bloggar om: , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Puss

Anonym sa...

Om det var kerstins gubbe jag pratade i valstugan önskar jag er lycka till i valet!!!


Sommarens sista servitris
Om kyrkhundar